Mitt konstnärskap i stora drag

Jag är född 1973 och uppvuxen i Värmdö utanför Stockholm. I högstadiet gick jag på Kvarnbergsskolan i Gustavsberg.

1990 flyttade jag till Linköping i Östergötland och är sedan dess bosatt där.

Jag är tillsammans med Marie och har två barn Marcus och Alex.

I hela mitt liv har jag ägnat mig åt någon form av berättande. Som barn skrev jag ständigt filmmanus och spelade in mina filmprojekt med super 8 eller video kamera. Dessa kameror var stora monster på den tiden för att kunna ta de jättelika VHS-kassetterna. Jag tecknade även otalet serier, långa som korta vilka jag själv skrev manus till.

Dessa seriefigurer hette Alx och August och var mycket populära i min bekantskapskrets på 80-talet.

Jag var bara 10 år när jag hittade på dem 1983. (Aldrig publicerats och bevare mig för det!)

När jag var tolv skrev jag min första novell. Den var skriven i de skolhäften på 50 sidor som man fick i samband med läroböcker. Tanken var väl att jag skulle skriva ner vad jag lärt mig eller gjort på skolloven, men jag skrev noveller istället. Fyllde väl tre såna häften med noveller och fick bra respons från kamrater som läste dem. Den första handlade om ett osympatiskt gäng i Stockholms tunnelbana, den andra om en hjälte som räddade världen från atomkrig och den tredje om vietnamkriget. (Tror det var samma hjälte.) Det blev också en drös skräcknoveller om jättespindlar och skelett. Sådant som små pojkar skriver om.

I början av 80-talet kom också hårdrocken in i mitt liv. Jag och brorsan hörde Motörhead på en skruttig radio i min systers rum och jag blev sen den dagen och för all framtid såld på Heavy Metal. Började själv spela gitarr 1987 och startade mitt första band 1988, vilket sög för övrigt så här i efterhand, men det banade väg för nya band, otalet gig och musikprojekt och jag håller på än idag och spelar in i min hemstudio. Men nu för tiden skriver jag inte bara rocklåtar, utan även orkestermusik med stråkar och blås för eget bruk. Brukar se en filmsnutt som jag sedan tonsätter. Läs mer på sidan "Min musik".

En ung hårdrockare!

Under 1990-talet kom konsten in i mitt liv. Jag hade förvisso sedan barnsben ritat och målat som en besatt (alltid berättande bilder, och inte nåt virrvarr för att uttrycka mina känslor) men nu var jag inspirerad av Rembrandt och andra nederländska barockmålare som Vermeer. 1996 började jag därför på Lunnevad bild och form linje. Jag var mycket produktiv denna period mellan 1994-1999 och deltog i flera utställningar med måleri, grafik och skulptur. Men kring millenniumskiftet tröttnade jag plötsligt på att teckna, vilket jag gjort dagligen – orsak kommer jag snart till – så alla mina verk är från nittiotalet, förutom ett och annat enstaka då jag tagit pensel och färg och begett mig ut på landsbygden för en stund i det gröna med en målarduk.

Detta är ett favoritmotiv av en fors som rinner vid Lunnevad folkhögskola. Planen var att skildra samtliga fyra årstider och nu är den äntligen fullbordad 2014. Började projektet kring 1997-98. Överst: vinter och vår, underst sommar och höst. Tavlorna är som sagt målade under olika år. Trädet till vänster ändrar karaktär. Vet inte om det beror på konstnären eller att det växer lite konstigt, men jag gillar färgskiftningarna i vattnet! (Oljor, förutom höstbilden som är målad med mus i Photoshop efter egen fotoförlaga.) 

Nedan: en liten film om hur höstmålningen kom till . . .

Orsaken till att jag tröttnade på måleriet var att skrivandet åter hade kommit in i mitt liv. Denna gång upptog det dessutom hela min tid så jag knappt hade en stund över för varken måleri eller musik. Att skriva är nog det ultimata uttrycksmedlet för mig. Här kan jag förena alla mina intressen. Jag får berätta en historia, jag får måla den i ord, jag får illustrera bilder eftersom jag måste veta hur karaktärerna ska se ut, och jag tonsätter berättelsen med musik. Skriver nämligen alltid musik till mina historier, dels för att det är skönt att göra något annat när man kör fast, dels för att det ger inspiration.

I alla fall, jag påbörjade en fantasy roman 1996 som jag faktiskt inte blev klar med förrän 2009! Jag skickade dock första versionen till ett stort bokförlag redan 1999, men den refuserades med suverän feedback från flertalet lektörer som uppmanade mig att tänka på vissa saker i mitt skrivande. Denna feedback har format mig och idag har jag bättre kontroll över mina texter. De sade också att jag skulle skicka in manuset igen efter att jag renskrivit. Och det gjorde jag. Renskrev. I tio år! Trodde att detta projekt skulle följa mig resten av livet, men 2010 var världen som jag skapat för mina fantasy karaktärer borta ur mina tankar. Förlaget var inte heller intresserat längre och eftersom jag hade ett nytt bokprojekt på gång lade jag manuset i skrivbordslådan. Nu skulle jag skriva om karolinerna.

Vet inte riktigt när jag kom i kontakt med Karl XII och hans karoliner för första gången, men jag minns att jag blev väldigt gripen av dessa soldaters starka livsöden. För en författare var det stoff för en bok helt klart. Och naturligtvis hade jag inte fastnat för karolinerna om det inte vore för mitt stora intresse för historia. Som barn älskade jag riddare och hjältar i gröna trikåer. Särskilt episka filmer om romerska legionärer i bibliska miljöer föll mig i smaken.

Historia var alltså ett intresse som fick chansen att gro ytterligare när jag hösten 1999 valde att inte gå vidare med konsten. Bildning stod på tapeten. När jag som flitigast läste om feodaltidens Europa och digerdödens framfart klev jag in på affären Myrorna i Linköping och råkade hitta ett exemplar av boken ”Karoliner” av författarna Alf Åberg/Göte Göransson. Denna bok kunde väl utgöra grunden om jag någon gång i framtiden skulle skriva en bok om karolinerna, tänkte jag och slängde upp femtiolappen som affären ville ha. Det var alltså där det började – på Myrorna. Men det skulle dröja ett decennium innan projektet blev av. Under tiden läste jag in mig på allt vad historia heter och slukade bok efter bok om romare, kelter, germaner, folkvandringstid, medeltid samt mina specialintressen ”andra världskriget” och ”svensk historia” och i synnerhet stora nordiska kriget.

Jag hann också med att skriva mången låt i musikprojektet ”Rocky Mountain Spotted Fever” under denna period 1999-2010 samt en barnbok som ännu inte publicerats. Fördelen med att ge ut böcker på egen hand är att man kan ge ut precis vad som helst. Ingen förläggare säger åt en att man måste göra en viss typ av böcker, så kanske blir barnboken utgiven någon gång i framtiden. Att fastna i en viss genre vill jag inte göra. Men för tillfället är det historiska romaner som gäller för min del.

Nu ligger i alla fall mitt första publicerade verk i nätbokhandeln om karolinerna ”Hungriga vargar jagar bäst” och en fortsättning är under planering.

Jo, hur försörjer jag mig? Ett civilt jobb förstås. Musik, författarskap och konst ger föga inkomster… men jag överger aldrig min dröm att kunna leva på mina intressen.